Sleeping Lessons

Dagen har flutit på och då menar jag formellt flutit på.
Jag drabbades av ett skrattanfall efter midnatt och fick så lite sömn att jag fortfarande känner mig sovande. (Jag vill bara tillägga att jag inte var ensam)
Jag upptäckte att antalet kluvna hår toppar minst sagt har fördubblats på mig sedan jag sist kollade (eller så är jag så trött att jag bara ser dubbelt, skulle inte förvåna mig heller)
Jag måste verkligen boka en tid hos frisören.

Hur som helst så kom Vickie hem ifrån Göteborg igår, som singel!!

Förövrigt så upptäckte Joakim att han hade massor av pengar på sitt kort och jag, ja jag har bara 5 dagar kvar innan jag blir 18 år. Det är helt otroligt! Tiden går så fort.

Som avslut för det här inlägget måste jag bara skriva vad som hände mig igår.
William ( min käre lilla 5åriga bror) kom in på mitt rum med en munter min.

William – Du Vickan, vad fick du i julklapp i år egentligen?
Jag – Ja, kläder, smink, parfym, massa tjejgrejer varför undrar du det?
( William börjar fnissa )
William – Haha det har inte varit någon jul i år.
(springer skrattandes iväg)
Jag skrek, jag skrek verkligen, jag kände mig så dum! Förstår inte hur jag kunde gå på det där gamla skämtet. Man borde ha lärt sig avläsa när någon ska säga det vid det här lagret.
Inte nog med det nej, för efter en stund så kom han inspringandes igen.
William – Vickan, hur känns det att vara dummare än en 5åring?

Denna pojk, han är ju som han är.